Kunskapsläget  

Återvunnet däckmaterial är ett av de mest noga kontrollerade materialen på marknaden och det har gjorts en rad oberoende svenska och internationella studier när det gäller hälsa och miljö, inte minst användningen av SBR-material som fyllnadsmaterial i konstgräsplaner. Trots att samlade resultat från vetenskapliga studier visar att materialet inte är skadligt för vare sig människor eller miljön eller bevisats vara en källa till mikroplaster i sjöar och hav, finns det en fortsatt oro för användning av materialet. Ett stort problem är att tillgänglig information hos många myndigheter, media och organisationer ofta är föråldrad och ibland direkt felaktig.

En av Svensk Däckåtervinnings (SDAB) uppgiter är att förändra denna felaktiga bild genom att vara en aktiv röst i debatten. Utan genvägar vill viö öka takten och välkomnar all forskning och dialog kring hur återvunnet däckmaterial kan användas på ett säkert sätt för hälsa och miljö, och göra en cirkulär ekonomi möjlig i praktiken. 

Det finns ett stort antal publikationer, forskningsrapporter och rapporter som rör konstgräs och spridning av mikroplaster. Här nedan kan du ta del av ett par av dessa. Vänligen kontakta Svensk Däckåtervinning vid frågor och mer information. Läs gärna mer om materialets egenskaper här.

I fokus

Evaluation of health risks of playing sports on synthetic turf pitches with rubber granulate (Rijksinstituut voor Volksgezondheid en Milieu)


En studie utförd av Rijksinstituut voor Volksgezondheid en Milieu. En Holländsk utvärdering om det finns hälsorisker med att sporta på anläggningar med gummigranulat. Analyser av innehåll och därefter beräkningar på exponeringsscenarier och bedömning av hälsorisken. Man konstaterar att det är säker att sporta på planer med gummigranulat från återvunna däck. Ladda ner rapport




Kan konstgräs och fallskyddsgummi medföra en hälsoskadlig kemikalieexponering? (Arbets - och miljömedicin Syd)


En utvärdering gjord av Arbets- och miljömedicin Syd om det finns hälsorisker med att sporta på anläggningar med gummigranulat. Man konstaterar att det inte föreligger någon hälsorisk med att idrotta på planer av konstgräs eller fallskyddgummi tillverkad att återvunnet gummi.
Ladda ner utvärderingen




European risk assessment study on synthetic turf rubber infill – Part 3: Exposure and risk characterisation (ERASSTRI)


As the final part of a Europe-wide study on the risk from synthetic turf infill consisting of rubber granules derived from end-of-life tyres (ELT), exposure of sportspeople was assessed and compared with health-based reference values for various chemical substances. Based on information from previous project phases, exposure scenarios were established and exposure was calculated for oral, dermal and inhalation routes. Calculated cancer risks for exposure to polycyclic aromatic hydrocarbons were below 1:1 million. Risk characterisation ratios (RCRs) for non-carcinogenic substances were below 1, indicating no health concerns. For 2-hydroxybenzothiazole no toxicological data were found from which to derive a substance-specific reference value. A threshold-of-toxicological concern approach revealed maximum RCRs slightly above 1, which are acceptable, given the conservativism of the approach. ERASSTRI substantially improved the data available for assessing human health risks from using ELT-derived infill material. Overall, no health concerns could be identified for the use of synthetic turfs with ELT-derived infill material. Download the report!




CEN-standard: Surfaces for sports areas - Synthetic turf sports facilities - Guidance on how to minimize infill dispersion into the environment


This draft Technical Report is submitted to CEN members for Vote. It has been drawn up by the Technical Committee CEN/TC 217. CEN members are the national standards bodies of Austria, Belgium, Bulgaria, Croatia, Cyprus, Czech Republic, Denmark, Estonia, Finland, France, Germany, Greece, Hungary, Iceland, Ireland, Italy, Latvia, Lithuania, Luxembourg, Malta, Netherlands, Norway, Poland, Portugal, Republic of North Macedonia, Romania, Serbia, Slovakia, Slovenia, Spain, Sweden, Switzerland, Turkey and United Kingdom. Take part of the standard!





Hälsa & Miljö

Evaluation of health risks of playing sports on synthetic turf pitches with rubber granulate (Rijksinstituut voor Volksgezondheid en Milieu)


En studie utförd av Rijksinstituut voor Volksgezondheid en Milieu. En Holländsk utvärdering om det finns hälsorisker med att sporta på anläggningar med gummigranulat. Analyser av innehåll och därefter beräkningar på exponeringsscenarier och bedömning av hälsorisken. Man konstaterar att det är säker att sporta på planer med gummigranulat från återvunna däck. Ladda ner rapport




Kan konstgräs och fallskyddsgummi medföra en hälsoskadlig kemikalieexponering? (Arbets - och miljömedicin Syd)


En utvärdering gjord av Arbets- och miljömedicin Syd om det finns hälsorisker med att sporta på anläggningar med gummigranulat. Man konstaterar att det inte föreligger någon hälsorisk med att idrotta på planer av konstgräs eller fallskyddgummi tillverkad att återvunnet gummi.
Ladda ner utvärderingen




European risk assessment study on synthetic turf rubber infill – Part 3: Exposure and risk characterisation (ERASSTRI)


As the final part of a Europe-wide study on the risk from synthetic turf infill consisting of rubber granules derived from end-of-life tyres (ELT), exposure of sportspeople was assessed and compared with health-based reference values for various chemical substances. Based on information from previous project phases, exposure scenarios were established and exposure was calculated for oral, dermal and inhalation routes. Calculated cancer risks for exposure to polycyclic aromatic hydrocarbons were below 1:1 million. Risk characterisation ratios (RCRs) for non-carcinogenic substances were below 1, indicating no health concerns. For 2-hydroxybenzothiazole no toxicological data were found from which to derive a substance-specific reference value. A threshold-of-toxicological concern approach revealed maximum RCRs slightly above 1, which are acceptable, given the conservativism of the approach. ERASSTRI substantially improved the data available for assessing human health risks from using ELT-derived infill material. Overall, no health concerns could be identified for the use of synthetic turfs with ELT-derived infill material. Download the report!




CEN-standard: Surfaces for sports areas - Synthetic turf sports facilities - Guidance on how to minimize infill dispersion into the environment


This draft Technical Report is submitted to CEN members for Vote. It has been drawn up by the Technical Committee CEN/TC 217. CEN members are the national standards bodies of Austria, Belgium, Bulgaria, Croatia, Cyprus, Czech Republic, Denmark, Estonia, Finland, France, Germany, Greece, Hungary, Iceland, Ireland, Italy, Latvia, Lithuania, Luxembourg, Malta, Netherlands, Norway, Poland, Portugal, Republic of North Macedonia, Romania, Serbia, Slovakia, Slovenia, Spain, Sweden, Switzerland, Turkey and United Kingdom. Take part of the standard!





Fältmätningar

Analys av mikroplaster i dagvatten från Råby IP (Regnell, 2019a)


Utförd av: Ecoloop Omfattning: Vattenprover Land: Sverige Studien syftade till att ge en fördjupad bild av spridningen av mikroplaster från Råby IP där granulatfällor finns installerade i dagvaattenbrunnar runt planen samt ett vattenreningsfilter där allt vatten från planen passerar. Metoden består av provtagning och analys av vatten från olika provtagningspunkter med avseende på främst mikroplaster ner till omkring 10 μm storlek. Analys av mikroplast skedde med en kombination av SEM analys med EDX och FTIR. Provtagning skedde vid fyra tillfällen under en period om 5 månader. Genomförda provtagningar och analyser tyder på att spridningen av gummipartiklar från konstgräsplanen inte passerar befintliga reningsmetoder. Den maximala spridningen av mikroplastpartiklar från konstgräsplanen till dagvattennätet från andra källor än fyllnadsmaterialet SBR kvantifierades viktmässigt till mellan 30-97 gram / år. Däremot går det inte helt att utesluta att gummipartiklar sprids från konstgräsplanen till dagvattennätet då antalet provtagningar i projektet varit begränsat och mängden analyserat vatten är förhållandevis liten i jämförelse med det årliga vattenflödet. Ytterligare provtagningar under längre tid rekommenderas därför. Ladda ner rapport Bilaga




Mikroplastspridning från en modernt utformad konstgräsplan med skyddsåtgärder (Regnell, 2019b)


Utförd av: Ecoloop Omfattning: Vattenprover, prover från kläder, skor, maskiner Land: Sverige Studien syftade till att mäta spridningen av mikroplaster från en modernt utformad konstgräsplan. En ny konstgräsplan på Bergaviks IP, Kalmar kommun anlades i stort enligt Svenska fotbollförbundets rekommendationer. Förutom dessa rekommendationer tillämpades ett antal spridningsförebyggande åtgärder för mikroplaster. Regelbundna mätningar av spridning av mikroplaster ner till 10 μm storlek genomfördes för yt- och dräneringsvatten, samt granulat från spelare och underhållsfordon. Mätperioden var 13 månader. Resultaten visade att när spridningsförebyggande åtgärder installerats så var spridningen av mikroplast till vatten ca 0,1 kg per år, varav ca 10 % bedöms vara granulat och 90 % var andra plastkällor. Provtagning i ytvattenbrunnar omkring planen visade att spridningen till vatten hade kunnat varit omkring 15,6 kg/ år om inte granulatfällor installerats i brunnarna. Studien visade också att det går att nästan helt eliminera svinn av granulat via spelarnas skor och via undershållsmaskiner genom användande av skoborstar och tryckluft för maskiner. Ladda ner rapport Bilaga




Förekomst av mikroplast i dagvatten - En jämförande studie av dagvatten från vägtrafik och konstgräs i Uppsala (Trinh, 2019)


Utförd av: Uppsala Universitet Omfattning: Vattenprover Land: Sverige Studien syftade tilll att mäta halten mikroplast som kommer från en hårt trafikerad väg och den som genereras från en konstgräsplan i Uppsala. Provtagning utfördes på dagvatten i dagvattenbrunnar genom att ta stickprov och med en provtagare som möjliggjorde flödesproportionell provtagning. Insamlade prover filtrerades där mikroplast sedan analyserades visuellt i stereomikroskop. Analysen av mikroplast kombinerades även med ett smälttest. I undersökningen av den trafikerade vägen Bolandsgatan var 98 % av alla partiklar svarta. De svarta partiklarna kategoriserades som mikroplast som har uppkommit i samband med slitage av vägtrafik. Vid undersökning av konstgräsplanen Stenhagens IP påträffades ett gräsfragment som kategoriserades som mikroplast från konstgräsplanen. Mikroplastmängden i dagvatten från den trafikerade vägen Bolandsgatan erhölls till 33 kg/år. Från vägtrafiken i Uppsala kommun och Sverige erhölls mängden till 27 000 kg/år respektive 1,5∙106 kg/år. Från konstgräsplanen Stenhagens IP var mängden mikroplast 63 gram /år. En grov uppskattning av utsläppen av mikroplast till vatten från alla konstgräsplaner i Uppsala kommun gav att mängden uppgick till omkring till 0,56 kg/år. Motsvarande uppskattning av spridningen från alla konstgräsplaner i Sverige uppskattades till totalt 48 kg mikroplast/år. Ladda ner rapport




Preliminær undersøkelse av mikroplast og gummigranulat ved kunstgressbaner (Haave, 2018)


Utförd av: NORCE Omfattning: Jordprover, markprover Land: Norge Syftet med studien var att undersöka mikroplastpartiklar och gummigranulat från
ett litet antal prover på relevanta platser i närheten av konstgräsplaner vid en idrottsanläggning. I studien togs prover från den centrala och nedre delen av iplanerna i syfte att bedöma förekomst och spridning av granulat på avstånd från sportanläggningen. Proverna togs inne på anläggningen och upp tilll 100 meter från idrottsanläggningen vid ackumulationszoner så som vägkanter och diken. Granulat i jordprover densitetsseparerades ut och biologiskt nedbrytbart material togs bort med hjälp av nedbrytande vätskor. För att förenkla analysen fokuserades vidare på den fraktion partiklar som var större än 500 mikrometer som sedan analyserades vidare för att separera ut gummigranulat. Analysen visade att med det beräknade medelvärdet på ca. 2.13 ± 3.07 g granulat och mikroplast per kvadratmeter r kvadratmeter yta, och med en total total yta på ca. 4000 m2 mellan stationerna, det betyder att det område vi undersökte längs gångvägar och backar innehåller totalt 8,5 till 20,8 kilo granulat och mikroplast totalt. Vidare studier bör genomföras på andra planer och där det satts in åtgätder för att minska spridning av granulat så som skyddskanter, rutiner för drift och spelarhygien mm. Ladda ner rapport




Mätning av mikroplastutsläpp till vatten från konstgräsplaner (Haraldsson, 2019)


Utförd av: RISE Omfattning: Vattenprover Land: Sverige Syftet med studien var att få en bild av hur mycket mikroplast som tillförs ytvattnet från sex fotbollsplaner. Ett antal prov togs på vattnet från den samlingsbrunn där dagvatten och dräneringsvatten rann bort från det aktuella området till recipienten. Proverna togs i ytan på brunnen. Mängden granulat i vattnen uppskattades utifrån granulatets zinkhalt och zinkhalten i vatten. Partiklarna i vattnet samlades upp på ett filter. Efter att filtret med infångat material lösts upp mättes mängden zink på filtret, därefter beräknades granulatmängden baserat på zinkhalten i det aktuella granulatet. Resultaten från de 44 provtagningarna visar att medelvärdet för halten mikroplast i de provtagna vattnen är låg (0,9 mg/l). En grov uppskattning visar att medelvärdet för mikroplastutsläpp, med större än 5μm partikelstorlek, till vatten från det testade konstgräsplanerna var ca 6 kg/år. Det framgår inte av studien hur planerna är uppbyggda eller om några spridningsförebyggande åtgärder hade satts in vid planerna. Ladda ner rapport




Determining the effectiveness of Risk Management Measures to minimize infill migration from synthetic turf sports fields (Magnusson & Mácsik, 2021)


Utförd av: EcoLoop Rapporten beställdes av European Synthetic Turf Council (ESTC) i syfte att bedöma effektiviteten av riskhanteringsåtgärder för att minimera risken för fyllnadsmigration från idrottsgrenar av syntetiska gräs till närliggande naturmiljö. Rapporten har utarbetats av Tech licentiate Simon Magnusson och Tech Dr Josed Mácsik från EcoLoop. Ladda ner rapport Besök ESTC för fler rapporter på temat




Aggarpsvallen, Bara och Staffansvallen - Granulatspridning och läckage till Sege (Bengtson et al 2017)


Utförd av: Ekologgruppen Omfattning: Sedimentprover Land: Sverige Studien syftade till att utreda påverkan på vattenmiljön och Sege å, från tre konstgräsplaner. Vattenprover har tagit för analys av metaller och organiska ämnen samt analys av spridning av gummigranulat. Analyserna av vattenproven i som togs i anslutning till de tre undersökta konstgräsplanerna visade inte på förhöjda halter av metaller, PAH eller fenoler. Genom ockulär identifiering och utsortering av granulat sedimentprover och vägning uppskattades överslagsmässigt att mängden ackumulerat granulat i nära diken vid plan och dagvattendamm kan uppgå till ett ton medan en annan dagvattendamm innehöll omkring 1 kg granulat. Studien ger inga svar på om spridningen kan ha uppstått till följd av felaktig drift eller hantering av plogad snö. Ladda ner rapport




Sjekk kunstgressbanen (Mellhausen et al, 2017)


Utförd av: Forkningskampanjen Omfattning: Prover från skor Land: Norge Syftet med studien var att undersöka hur gummigranulat på konstgräsplaner beter sig vid användning av konstgräsplanerna. Fokus var hur granulat kan fastna och spridas via spelarnas skor. Studien genomfördes i samarbete med ett stort antal barn och unga i Norge som fick vara med och borsta av skorna efter fotbollsmatcher och träningar. Avborstat granulat samlades ihop och volymen mättes upp. Data samlades in om antalet spelare, typ av sko, väderförhållanden, granulattyp och mängden granulat som följer med skorna. Totalt samlades data från över 12 000 spelare och nästan 600 matcher. Vid alla 592 matcher samlades totalt 43,8 ml granulat / match. I studien genomfördes ett räkneexempel att träningar och matcher innebär uppskattningsvis 73,7 miljoner spelartillfällen där varje spelare kan för med sig 2 ml granulat om skorna inte borstas av. Mängden granulat som då kan spridas uppgår då till 65 ton. Studien visade också att av 772 konstgräsplaner i Norge så var det 17 % som hade en bäck eller myr inom 10 meter från planen , medan motsvarande för planer nära sjöar och hav var 2 %. Den stora andelen planer (omkring 81 % av planerna) låg i skogsområdet, myr, fjäll eller bearbetad mark. Ladda ner rapport




Spridningen av gummigranulat från konstgräsplaner - en undersökning av Aggarpsvallen i Svedala kommun (Svantesson, 2017)


Utförd av: Lunds universitet Omfattning: Sedimentprov, markprov

Ladda ner rapport




Bedömning av omgivningspåverkan från fyllnadsmaterial i konsträsplaner - slutrapport från två års fallstudie (Magnusson, 2017)


Utförd av: Luleå Tekniska Universitet Omfattning: Lysimetrar Land: Sverige Studien syftade till att analysera kvalitén och kvantiteten av vatten som rinner från konstgräsplaner med olika typ av fyllnadsmaterial. Metoden bestod av mätning av oönskade ämnen så som metaller, PAH och mellanflyktiga organiska ämnen i dräneringsvatten samt analys av vattenflöde från konstgräsplanerna med fyllnadsmaterial av SBR respektive EPDM gummi. Lysimetrar installerades vid båda konstgräsplanerna och provtogs för analys av ämnen i vatten under två års tid, stickprov togs på stillastående vatten i brunnar. Vattenflöden uppskattades utifrån uppmätta flöden och teoretiska beräkningar. Ett maximalt värde för spridningen av mikropartiklar från fyllnadsmaterial genom konstgräsmattan och överbyggnaden till dräneringsvatten beräknades teoretiskt. Vattenflödesanalysen visade att endast en mycket liten andel av nederbörden under mätperioden flödade från konstgräsplanerna till grundvatten eller till dräneringsbrunn. Detta ligger i linje med tidigare studier på området. Halter av undersökta ämnen i vatten som dränerade genom konstgräsplanens överbyggnad var under riktvärden för utsläpp till dagvatten, för ämnen där det finns riktvärden. Metallhalterna var lägre än vad som uppskattas återfinnas i dagvatten från parkmiljöer och lågt trafikerade vägar. Analys av detekterade S-VOC ämnen visade inte på några kända oönskade ämnen och vidare analys pekade på att ämnena inte bör utgöra någon betydande risk. Den sammantagna potentiella massan av partiklar från fyllnadsmaterial som i extremfall tagit sig igenom överbyggnaden med dräneringsvatten var liten i förhållande till den mängd som kan tänkas spridas på ytor runt konstgräsplanen. Antalet partiklar analyserades inte. Omgivningspåverkan från utlakade ämnen från fyllnadsmaterialen som följt med dräneringsvatten genom överbyggnaden vid de undersökta konstgräsplanerna bedömdes därför vara liten.

Ladda ner rapport




Mikroplaster från konstgräsplaner och fallskydd i Järfälla (Enviroplanning, 2017)


Utförd av: Enviroplanning 2017 Omfattning: Vattenprover Land: Sverige Syftet med studien var bland annat att göra en kartläggning av Järfälla kommuns verksamheter där mikroplast kan spridas från fallunderlag och konstgräs. Platsbesök och vattenprov av dräneringsvatten i brunn genomfördes vid en konstgräsplan och vid en lekplats. Provtaget vatten analyserades bland annat med avseende på mikroplaster i storlek ner till omkring 10 μm.Analys av mikroplast skedde med en kombination av SEM analys med EDX och FTIR. Provtagning genomfördes vid ett tillfälle. Mikroplaster kunde detekteras i dagvattnet men inte i alla replikat. Källan till mikroplast kan vara både plast, gummi och färg.

Ladda ner rapport




Verspreiding van infill en indicatieve massabalans (Weier et al, 2017)


Utförd av: Sweco SGS INTRON Omfattning: Prov sed., jord, skor, grundvatten,materialbalans Land: Nederländerna Studien syftade till att uppskatta mängden granulat som kan spridas från konstgräsplaner. Metoden bestod av mätningar i fält och teoretisk materialflödesanalys. Spridningsvägar identifierades och provtagning genomfördes på granulat som fastnat på skor, hamnat vid sidan av planerna, vid utgångar och i vattenfyllda kanaller/ diken. Resultaten visade på att det kan finnas stora volymer granulat i marken runt planerna men det är oklart när och hur spridningen har skett. Materialflödesanalysen visar att det inte var möjligt att beräkna en materialbalans över planerna då det finns svårigheter att mäta ackumulation av granulat i konstgräsmattan (så kallad kompaktering) och att det inte finns ett direkt samband mellan påfyllnad och svinn.

Ladda ner rapport




Är fallskydd och multiplaner en källa till mikroplaster? (Andersen & Hörman, 2017)


Utförd av: Lunds Universitet Omfattning: Sedimentprov Land: Sverige Studien syftade bland annat till att undersöka i vilken omfattning fallskydd och multiplaner utgör en källa till mikroplaster.Metoden bestod av platsbesök vid lekplatser och multiplaner ochstudie av förekomst av lösa granulat, en subjektiv bedömning av mängden lösa granulat på en fyrgradig skala (0 = inga, 1 = lite, 2 = mellan & 3 = mycket), förekomst av dagvattenbrunnar i närheten av ytorna samt eventuell förekomst av lösa granulat vid dagvattenbrunnarna beskrevs. På vissa platser kvantifierades antal lösa granulat för ögat med pincett i provrutor med sidorna 25 x 25 cm. Prover av grus och sediment tvättades i hushållssil och lösa granulat som var synliga för ögat plockades ut. Uppskattnigsvis uppgick mängden ackumulerat granulat på kringytor på skolor och lekplatser till mellan 0,1 gram - 213 gram/ m2. Granulat påträffades synligt vid de flesta dagvattenbrunnar bredvid anläggningarna.Gummigranulat fanns i samtliga prover från sedimentet vid utsläppspunkten i Höje å som tar emot vatten från Fladängsskolans lekyta. I de tre sedimentproverna återfanns motsvarande 693, 216 respektive 130 granulat/ m2. Studien går inte in på hur den befintlgia reningslösningen sandfång och vattenlås skulle kunna anpassas för att minska spridningen av granulat.

Ladda ner rapport




Orsaker till spridning av mikroplaster samt enkvalitativ analys av spridningen till dräneringsochdagvattenbrunnar (Regnell, 2016)


Utförd av: Kungliga Tekniska Högskolan Omfattning: Vattenprover Land: Sverige Studien syftade till att identifiera orsaker till att mikroplaster kan spridas från konstgräsplaner och vilka åtgärder som kan minska spridningen. Platsbesök och ett mindre antal vattenprover av dräneringsvatten genomfördes och olika mätmetoder testades för att uppskatta mängden mikroplast i vattnet, både okulära analyser med stereomikroskop och termiska analyser. I analyserna kunde inte naturligt material separeras från mikroplast och osäkerheterna i termiska analyser som användes var stora. Den totala mängden inorganiskt material som utifrån vattenproverna beräknades kunna spridas från planerna bedömdes uppgå till 340 - 370 kg / år där mikroplast utggorde en okänd andel tillsammans med oorganiskt naturligt material så som sediment, sandkorn och sten. Det bedömdes att spridningen av mikroplast kan ske via bland annat aktivitet på planen, underhåll så som borstning av planen och snöhantering samt vid regn.

Ladda ner rapport




Mikroplasttransport från konstgräsplaner via snöröjning - En kvantitativ studie samt kostnad-nyttoanalys av hanteringsmetoder för granulat (Sund, 2020)


Utförd av: Uppsala universitet Omfattning: Snöprover Land: Sverige Syftet med studien var att undersöka mikroplaststransport från en konstgräsplan i samband med snöröjning. En konstgräsplan med avsedd yta för snölager studerades. Flera provtagningsmetoder testades. Bland annat genom att granulat som ackumulerats på upplagsytan i samband med snöplogning samlades in för vägning. Resultaten från studien visade bland annat att mängden granulat som följer med snön kan variera mellan tillfällen när snöröjning sker. I studien uppmättes att omkring 213 kg granulat ackumulerades på snöupplagsplatsen vid första snöröjningen på säsongen och att motsvarande mängd vid nästkommande snöröjning var omkring 44 kg. Ladda ner rapport




Kartlegging av gummigranulat/mikroplast i jord nær kunstgressbaner: Hoslebanen, Nadderudbanen, og Føykabanen (Coutris et al, 2018)


Utförd av: NIBIO Omfattning: Jordprover Land: Norge Studien syftade till att undersöka spridning av granulat från konstgräsplaner till omgivande mark och med vinterdrift där åtgärder satts in för att minska granulatspridningen så som rutiner för hantering av snö. Totalt 5 jordprover togs runt om ett antal konstgräsplaner, bland annat där snö har hanterats eller där snö från snöslungor kan ha hamnat. Proverna analyserades genom att densitetsseparera ut granulat från jord- och stenmaterial och sedan vägning. Mängden granulat som kan finnas på platserna uppskattades till flera kg granulat per m2. Studien ger inte svar på hur stor del av spridningen som skett innan respektive efter de nya skötselrutinerna hade införts. Ladda ner rapport




Microplastics in freshwater sediments - downstream football turfs (Korbol, 2018)


Utförd av: Norwegian University of Life Sciences (NMBU) Omfattning: Sedimentprov Land: Norge Studien syftade till att undersöka om granulat från konstgräsplaner sprids till närliggande vattendrav och kvantifiera hur stora mängder som finns i vattendragen och hur långt granulaten har spridit sig via vattendragen. Fem konstgräsplaner ingick i studien och valdes ut just för att de ligger nära vattendrag. Platsbesök visade att konstgräsplanerna har snöröjning där snö verkar ha lagrats utanför konstgräsplanerna. Platsbesök visade på stora mängder granulat bredvid planerna, vid ytvattenbrunnar som tidigare inte haft filter och i vissa fall i närliggande skog. Sedimentprover togs både uppströms och nedströms konstgräsplanerna och totalt togs 117 sedimentprov där varje prov representerade 1,4 dl sediment från de översta fem centimetrarna. Densitetsseparation och visuell identifiering i stereomikroskop användes för att separera ut granulat i spannet 0,5-1 mm som sedan räknades och vägdes. Mätningarna tyder på att granulat har ackumulerats i närheten av konstgräsplanerna i vattendrag med också längre nedströms. Det är dock oklart hur mycket andra källor till mikroplast spelar in för mätningarna , så som vägar, ridbanor eller lekplatser Ladda ner rapport





Teoretiska flödesstudier om påfyllnad

Assessment document of land-based inputs of microplastics in the marine environment (Verschoor et al, 2018)


Land: Nederländerna Syftet med studien var bland annat att ge en översikt över potentiella källor och transportvägar för mikroplast inom OSPAR- området.Metoden bestod av kartläggning av viktiga källor samt kvantifiering av spridning både till miljön och till OSPARS avrinningsområde. Studien uppskattade att upp till 400 000 ton mikroplast sprids per år i OSPARs avrinningsområde men att osäkerheterna i mängder är stora. Vägtrafik och nedskräpning på land bedöms stå för ungefär lila stora bidrag och är de största källorna för spridning till miljön. Konstgräsplaner beräknades vara den källan som har störst osäkerhet, mellan 6 - 500 ton mikroplast till avrinningsområdet per år, dvs upp till 1 promille av alla mikroplastutsläpp. Osäkerhetsspannet för konstgräs berodde på antagande att spridning per plan i OSPAR- området uppgår till mellan 0,5- 5 ton granulat och att 0,1 % - 1 % av detta sprids vidare till vatten. Ladda ner rapport




Swedish sources and pathways for microplastics to the marine environment. A review of existing data (Magnusson et al 2016)


Land: Sverige Syftet med studien var att identifiera och kvantifiera de viktigaste land- och havsbaserade källorna för mikroplast som finns i den marina miljön och att identifiera och kvantifiera de viktigaste vägarna genom vilka mikroplasten når havet. I studien klassificeras källlornas efter volymen mikroplast som de producerar och vägar till de volymer som släpps ut till havet. En lista över möjliga källor och vägar för marin mikroplast bestämdes baserat på författarnas egna erfarenheter från många års forskning inom området, utifrån tidigare studier på området och genom workshops med aktörer. Data samlades in från tidigare litteratur och genom intervjuer från expertis inom olika områden. Total utsläpp till miljön av mikroplaster beräknades uppgå till omkring 21 000 ton/ år. Hur mycket av detta som når havet kunde inte bestämmas för nästan någon av källorna förutom för källlor som har sin initiala spridning till vatten så som reningsverk och båtskrov. Kvantiifieringen hade stora osäkerheter, t.ex. utsläpp av granulat från konstgräsplaner som bedömdes kunna variera mellan 2300-3900 ton/ år och därmed kunna utgöra upp till 19 % av alla mikroplastutsläpp till miljön. Dagvatten pekades ut som spridningsvägen från konstgräsplaner till havet. I studien antogs att lika stor mängd granulat som fylls på varje år på en plan kommer spridas till miljön. Data om mängden granulat som fylls på varje konstgräsplan hämtades från en leverantör och antogs vara 3 - 5 ton per plan och år för alla omkring 1191 fullstora konstgräsplaner i Sverige. Ladda ner rapport





Materialbalanser/flödesanalyser

Assessment document of land-based inputs of microplastics in the marine environment (Verschoor et al, 2018)


Land: Nederländerna Syftet med studien var bland annat att ge en översikt över potentiella källor och transportvägar för mikroplast inom OSPAR- området.Metoden bestod av kartläggning av viktiga källor samt kvantifiering av spridning både till miljön och till OSPARS avrinningsområde. Studien uppskattade att upp till 400 000 ton mikroplast sprids per år i OSPARs avrinningsområde men att osäkerheterna i mängder är stora. Vägtrafik och nedskräpning på land bedöms stå för ungefär lila stora bidrag och är de största källorna för spridning till miljön. Konstgräsplaner beräknades vara den källan som har störst osäkerhet, mellan 6 - 500 ton mikroplast till avrinningsområdet per år, dvs upp till 1 promille av alla mikroplastutsläpp. Osäkerhetsspannet för konstgräs berodde på antagande att spridning per plan i OSPAR- området uppgår till mellan 0,5- 5 ton granulat och att 0,1 % - 1 % av detta sprids vidare till vatten. Ladda ner rapport




Swedish sources and pathways for microplastics to the marine environment. A review of existing data (Magnusson et al 2016)


Land: Sverige Syftet med studien var att identifiera och kvantifiera de viktigaste land- och havsbaserade källorna för mikroplast som finns i den marina miljön och att identifiera och kvantifiera de viktigaste vägarna genom vilka mikroplasten når havet. I studien klassificeras källlornas efter volymen mikroplast som de producerar och vägar till de volymer som släpps ut till havet. En lista över möjliga källor och vägar för marin mikroplast bestämdes baserat på författarnas egna erfarenheter från många års forskning inom området, utifrån tidigare studier på området och genom workshops med aktörer. Data samlades in från tidigare litteratur och genom intervjuer från expertis inom olika områden. Total utsläpp till miljön av mikroplaster beräknades uppgå till omkring 21 000 ton/ år. Hur mycket av detta som når havet kunde inte bestämmas för nästan någon av källorna förutom för källlor som har sin initiala spridning till vatten så som reningsverk och båtskrov. Kvantiifieringen hade stora osäkerheter, t.ex. utsläpp av granulat från konstgräsplaner som bedömdes kunna variera mellan 2300-3900 ton/ år och därmed kunna utgöra upp till 19 % av alla mikroplastutsläpp till miljön. Dagvatten pekades ut som spridningsvägen från konstgräsplaner till havet. I studien antogs att lika stor mängd granulat som fylls på varje år på en plan kommer spridas till miljön. Data om mängden granulat som fylls på varje konstgräsplan hämtades från en leverantör och antogs vara 3 - 5 ton per plan och år för alla omkring 1191 fullstora konstgräsplaner i Sverige. Ladda ner rapport